torsdag 22 november 2012

Höst


Oj oj vad jag har varit idog... Så idog att jag inte hunnit riktigt ens berätta hur idog jag har varit. Eller alldeles slut för att orka berätta, beroende på vilken tidpunkt man tänker på. 

Det finns en fördel med att 
tappa bort sig: man får se 
de lite intressanta dodgy endes
Helt snyggt, det här var en 
del av en tunnel...
Gjorde på söndagen något jag länge planerat. Jag promenerade runt omkring i Sauvabelin, ett grönområde i norra Lausanne. Pappa tvingade mig att lova gå dit i något skede (han tog väl sig en tur ditupp när mamma tog det lugnt på hotellet eller så), men först nu har det blivit av. Och det var inte utan problem, men ack så värt det.
Mitt stora problem var samtidigt dagens läxa: Följ vägskyltar ifall det finns till det ställe du ska. Försök inte vara smartare än vägskyltatna och gör dig din egen väg framför allt om kartan saknar vissa essentiella vägar. Jag gick för en halvtimme omkring på en mysko väg tills jag kom fram till Sallaz - en metrostation - och jag insåg att jag var totalt lost i och med att kartan antagligen inte var uppdaterad på ett tag.

Så jag tog metron tillbaka till centrum där jag for en sväng via Mon Repos-parken, en mysig liten engelsk park där man bland annat hittar ett fågelhus med papegojor och annat skoj men också en ruiner av ett torn, som uppkom på 1800-talet när några gubbar hade tävlig om vem som kunde bygga den finaste ruinen... Bra att folk hade något att göra på den tiden också.


Efter att ha tittat på parken tillräckligt tog jag mig tillbaka till centrum och följde denna gång skyltningen för att komma rätt utan att försöka ta några genvägar. Jag passerade L'Hermitage, en liten herrgård som nuförtiden huserar ett konstmuseum (ett annat projekt en annan dag, hade bestämt mig för att inte köpa något den dagen så jag tog inte med mig min plånbok vilket ledde till att jag inte kunde komma in.. Verkar fint dock). 

Vidare därifrån kom jag småningom till Savabelin tornet, ett 35m högt torn på en kulle (men i och med att kullen finns på en sluttning blir ju höjdskillnaden till Genèvesjön betydligt mera) med en trappa byggd enligt Leonardo da Vincis ritningar, helt och hållet i trä. Ganska tufft och superfin utsikt! 

 

Fin utsikt hittade man också vid Sauvabelinsjön, en artificiell sjö grävd 1888, med typiska alparter av husdjur såsom grisar, kor, höns och får (notera svansen). Jag älskar hösten och jag är så glad att det inte är lika kallt här som i Finland, för det betyder att hösten varar längre med alla ljuvliga färger...



På vägen tillbaka till centrum följde jag floden Flon tills den började gå underjord, strax innan själva stadskärnan börjar.

Annars är det inte särskilt mycket som händer här, bara vardagens gång och så... Börjar äntligen tycka om åtminstone en del av kurserna (franskakurserna inte inräknade, jag ogillar dem inte, men så gillar jag dem inte heller. De är som icketid, det vi gör på dem i en timme skulle vi göra på 10min i Finland... Eller vad säger ni om att tala om vad olika djur säger på franska i 30 min?) när det är exakt en månad kvar. Och det betyder också att det är bara en månad kvar för Lassie innan hon åker hem, de flesta andra jag känner stannar för ett år. Ikväll skall vi fira Thanksgiving, vi är 4 flickor och en av de andra är från Utah och har lovat laga en riktig Thanksgivingmiddag för oss andra. Ska blir riktigt intressant...

 Jaa och sen så fick jag ju mitt schweiziska "pass" igår. Det är mest ett intyg över att jag har rätt att vistar i Schweiz och knappast kommer jag att ha så mycket användning för det, men det är ju ändå ganska tufft, har ju ändå väntat på det i 2 månader...



söndag 18 november 2012

En bra vecka

När min väska väl kom  hade den minst
5 olika lappar påklistrade.
Efter en relativt kort vecka i och med mitt tillbakakommande från Finland, även om veckan kändes väldigt lång när jag sovit så lite, fem timmar natten till måndagen (Nachspiel kräver sin man -eller kvinna) och fyra timmar sovet natten till tisdagen (måste stiga upp lite före tre för att hinna med bussen till flygfältet då jag for ett varv till lande på måndagen) var det aningen svårt att hållas vaken. Att sova var också svårt på onsdagen i och med att min väska tappades bort på vägen till Genève och de ringde halv sex för att upplysa mig att de hittat den och skulle köra ut den senare under dagen (seriöst, vem ringer halv sex på morgonen?!?!?)

Finlandsvistelsen var alldeles underbar och precis vad jag behövde. Trodde jag skulle vara helt förstörd när jag kommit tillbaka hit till Lausanne, men faktum är att det känns tusen gånger lättare att vara här nu än före jag for. En sak som kanske påverkar är att jag redan har bokat flyg hem för julen. Jag är supernöjd med, det hittade ett direktflyg med Finnair för dryga 200€ när det i vanliga fall kostar typ 800€ minst att flyga direkt. En annan orsak kan  vara att de kurser jag har nu faktisk är riktigt intressanta, till och med överraskande intressanta.

Ett rätt stort paket för något så litet...
Dessutom så hade jag ett paket som väntade på mig när jag kom hem. För några veckor sedan skickade jag nämligen min gamla Ipod first generation tillbaka till Apple som en del av deras utbytesprogram i och med att en del av de gamla first generation har haft problem med batterierna. Så alldeles gratis fick jag en helt ny Ipod nano 6th generation i stället. Jag ångrar nästan att jag deltog i utbytet. Min Ipod är väldigt liten samtidigt som dess minne är 4ggr större än den förra, men det som jag sett framemot, att kunna se på film på den är inte möjligt trots att man kunde göra det på förra versionen. En recencion som jag väl känner igen mig i ses här. Men kul är det ju att få den och storleken på den gör det möjligt att ha den som klocka, borde jag kanske börja? Och så är ju storleken på minnet en verklig förbättring.

Känn dig välkommen även på svenska!
De må se grått och trist ut, men  i dessa
lådor döljer sig en mängd guldgruvor. 









För att ytterligare nämna bra saker som hänt så har jag idag hittat ett himmelrike för alla shopaholicar. 15 minuter med tåg härifrån ligger nämligen IKEA, vilket är bra, shoppade loss både på kuddar och på glögg, pepparkakor och Janssons frestelse, men precis bredvid ligger en outlet med butiker allt från Lacoste och Calvin Klein till Lindts chokobutik. Skulle egentligen bara köpa några kuddar till att ha i sängen när jag chillar, men som det så lätt går blir det en hel del annat också. Än så länge har jag inte så mycket köpångest, det enda som kanske var litet onödigt var ett cocktailglas, men det kostade bara 0.90fr...

Här kunde man få en tröja designad
medan man väntade.
I en av butikerna bjöd de på skumppa
kaffe kex och godis.



Lite arabiskinspirerat provrum...
Fancy!
Grafitti är inte min grej, men
visst blir det snyggt?













Mitt stora fynd idag är nog dock min fårskinnsfäll, som var nedsatt från 50fr till 30. Den ser så gosig ut att jag knappt kan slita mig från sängen, men jag har lovat Lassie att vi ska se på film hos henne. Hon har bara en dryg månad kvar av sin vistelse så det lönar sig att umgås ordentligt nu. Tänkte passa på och introducera henne till glögg, mitt stora problem är bara att välja vilken, blåbärs, saffran eller alkoholfri.

lördag 17 november 2012

Proud sister

On Sunday night all my family were assembled in the same room for the first time since I left for Switzerland. However, we did not sit together, and one of the main reasons was that the evening would have been a bit boring if Prylen would be sitting with us, since she was playing Lady Marion in the sketch we all came to watch.

The story was that it's been a couple of years since Robin Hood was on top, but after Lady Marion left him (after he being a too bad winner) he's been taking a drop too much too often and all of his gang except for a very hipster Little John has left him. And as usual the sheriff of Nottingham wants to take over the world, his handyman sir Guy being more stupid than ever (and the funniest ever as well) and prince John being the most unfit of princes as usual not being able to choose even between a turnip an potato (though it should be an easy choise since potatos hasn't arrived yet). To mix everything up even more, throw in Arn the temple knight from Sweden and you end up with a very funny two hours and half an hour.

Look past all the blonde hair and the
scary make up and you'll find Prylen
I am such a proud sister. Prylen was amazing  For two hours and half an hour she dance the most acrobatic dances I've seen, and sang in both high and low key with ease. I was like who is she and where's my sister. Not that she's not good usually, but I've never heard her sing so well. I was just in awe the whole time of having a sister like that. I also really liked the wig she was wearing, after I realized she was the one wearing it. Normally not wearing any make up and very natural hair, it was a bit difficult to recognize her. But deep down under all the theater make up, there she was.

 
After singing the last extra verse on the last song it was time to start moving to the buses which would be taking us to the next big thing; the after party. Just FYI, if you ever go to an after party organized by a student association, there are some things to thing about before you go.
- Don't be full, since a three meal course will be the the first on the agenda after the cocktails
- Don't be too hungry since it will take a long time to finish the meal since every second minute it's time to sing a snaps song and after that to drink your snaps. Or part of it, depending on how drunk you want to be in the end.
- Don't ever forget your song book with all the snaps songs, not because you'll need it for the song texts, but because during the dessert, you want all you neighbor to write a comment, a nice way to remember an evening even if you yourself can't remember a thing.

This party was one of the greatest parties I've ever been to! I had great company, one of the reasons being that I for once asked to be seated next to Prylen and one of my best friends. The camera was too bit to fit into my handbag but what you'll miss is a lovely dinner with funny live performances and after that a party filled with dancing, talking with great people and when you couldn't stand anymore (due to aching feet of course) just relaxing in a comfy sofa.
One of the songs performed at the party...
(not of course by Tim Minchin) :D

At 5 Prylen and I could hardly walk so we decided to go back to her place and crash. Waking up at 10 the next morning feeling all fine but with aching abs due to all the dancing, I took the bus to the centre of Helsinki to meet Minnie and catch up on everything. She's going to Madrid for the spring and we're planning to visit each other then.

onsdag 14 november 2012

Home sweet home! part 2


Plush and I had planned to go to Tallinn for the Saturday, but in the end we were just too lazy to actually book the tickets. Instead we went shopping in Sello trying to find the perfect shoes for Plush and lunching at Mandarin Palace with Chinese food and sushi. Mmmm! We did also find the perfect shoes, but since they were really expensive, we took a break from them and checked on other stuff while thinking and when we came back, the shoes were sold out. Bugger! Maybe we just weren't meant to buy the shoes. Tired of shopping we went to Plush's parents for a cup of tea.


The good thing with being home is that you don't really need something to do all the time, you just hang out. We picked up my dad from the airport and by the time we got home, Maja had come home. I'd brought a lot of different cheeses from Switzerland as well as from Amsterdam where I transfered, so we had a litttle cheese tasting. With a nice glass of port wine and tea, it was the perfect evening at home. 


The last day together Plush and I finally managed to actually do something. We went to one of our favorite places, the Sea Life aquarium, since I get in for free and Plush just loves the fish. I really like the huge aquarium with all the sharks and where you can stand underneath it and see the fishes swim above you. It's so  calm there, you can stay there for what feels like a minute, but when you take a look on the time you realize you've been there for an hour. Suddenly we didn't have all the time in the world to admire the piranhas  beautiful gold dots on their scales, but were in a hurry to get back home and get ready, me for the theatre and Plush for his departure back to Åland.

Home Sweet Home! part 1

Just got back to Lausanne after an extra long weekend i Finland. The perfect weekend at home <3. Too bad  It was such a short time, I really felt that one day more would have been the cherry on top! Or maybe 5... The really huge thing thing was the Spex, a 2 hour long sketch about Robin Hood where my sister Prylen played Maid Marion, and the afterparty, the main reason I chose to get back on Tuesday instead of Monday so I had some time for resting after. The good thing with being a student is that you can have parties on any night no matter what, most of the time, but I guess this rule only apply if you're partying in the same country as you live in.

Anyway, 4 wonderful days filled with awesome people and fun stuff to do. Since I was a really good student and actually attended class on Thursday  my arrival in Finland got kind of late, just before midnight. I didn't mind though, knowing I would finally be going home, if only for a while. And especially since I flew with KLM, who offered food on both my planes, not so common if you're used to fly with SAS, Blue1 and Finnair - greedy Nordic people!

On Friday it was time for some catching up with my sisters, brunch with Prylen and after that a light lunch with her and Maja. It was great to see them both and a bit fun when I realized I actually knew more about some stuff than Prylen, although she's been having a really intensive time the last months. Prylen forgot her wallet at home so afterwards I was the sugermama when we went shopping for the perfect dress for Prylen for the afterparty. Or maybe the 3 perfect dresses or whatever. Nice to be able to buy stuff without spending a fortune anyway...

Next up was a cup of coffee (or tea for me) with Banana and gossiping about everyone and everything. There was a lot to catch up after almost 2 months. We went to the Fazer café at the citycenter and the great thing with that place is that they offer refills for the brewed tea for free. After a couple of hours was it time to say "see you on Sunday  (for the Spex of course, nobody wants to miss it), and for me to stop by my granny. She was really happy to see me, and organised a small Glögg-tasting (mulled wine) for the specials for this years Christmas.


But the best thing was when Plush came. After 8 weeks with only skype and facebook, there's no way to describe the feeling of finally being together. Happiness, amazement even a tiny bit of weirdness, like I forgot what it actually feels like being together. I almost cried. And after seeing each other for like five minutes it felt completely normal, like neither of us had been away longer than a day.

måndag 5 november 2012

Le Bourru

Nu på veckoslutet var det den årliga vinprovningsfestivalen i Gland (Gland, hah, tur att jag inte är engelsk och bor där, tänk att bo på ett ställe som betyder körtel). För 15 fr fick man ett glas och sedan var det bara att börja gå runt i de olika cavaux och börja smaka. Som tur var kunde jag ju nästan stoltsera med att vara en vinkännare när jag ju för någon vecka sedan var på vinmuseum och kunde upplysa mina vänner om all världens onödiga fakta om viner, som till exempel att rosévin inte är en blandning av vitt och rött utan röda druvor som man behandlar på samma sätt som när man gör vita viner.

 Det ironiska är ju dock det faktum att jag inte är en så stor vinmänniska. Jo klart att jag kan dricka ett glas eller två, men oftast föredrar jag nästan limu (speciellt om det är muminlimu man talar om) såvida det inte är något sött och gott efterrättsvin. Vitt vin tycker jag lätt blir för mycket på den sura sidan, medan röda viner lätt blir beska. Men när nu inte jag får kunskapa som jag tänkt i mina studier tar jag vad jag får och kunskapar i allmänbildning och kultur istället.


Från Lausanne hade det ordnats en grupp som for tillsammans på det här evenemanget, men jag hade missat sista anmälningsdagen som vanligt. Jag bestämde mig dock på fredagen att åka dit i alla fall och bilda mig och förhoppningsvis sedan träffa någon bekant där. Så jag tog tåget till Gland, köpte mitt vinglas och tog bussen till startplatsen för vinturerna.

Där var det bara sedan att se ut som om man visste precis vad man höll på med. Jag tog en minibuss upp till en vingård tittade runt vad de andra gjorde och gjorde sedan samma sak, sträckte fram mitt glas och med den lilla stolthet jag har som vinkännare fråga vad för slags vindruvor de har. (vanligaste är Pinot Noir för rött) och den typiska vaudiska Chasselas för vitt vin) och lät vinägarna hälla i ett par matskedar med vin i mitt glas. Sedan var det bara att se ut som en riktig vinkonnessör, att först dofta och sedan smaka.

Där bjöd de även på pumpasoppa, den godaste jag någonsin ätit (vilket kan kort sägas att jag typ bara ätit pumpasoppa i Schweiz, men nog tillräckligt mycket här för att uppskatta en verkligt god soppa. Ibland kan den nämligen vara lite lustig.) med bröd och rostade kastanjer. Dessutom hade de provsmakning på ostar och korvar. Och sa jag redan viner? :D

Dagen var väldigt varm, när jag for iväg funderade jag faktiskt på om jag alls skulle ta med min jacka. Solen sken som den inte har gjort på över en vecka samtidig som det var tillräckligt svalt för att se bergen på franska sidan. Det är alltid så vackert när solen skiner på alptopparna och snön där uppe. Någon sa till och med att man kan se Mont Blanc men jag vet inte hur den ser ut så jag beundrade allmänt de vackra topparna.

En titt in i några andra vingårdar, sedan tog jag en minibuss tillbaka till startplatsen. Där träffade jag en del bekanta, från gemensamma middagar eller alla de evenemang som ordnas av utbytesgruppen. Jag raskt började stalka dem vilket de dock inte hade något emot. Vi tog tåget, ett såndärt tåg som man hittar i många städer och som erbjuder guidade rundturer, och åkte vidare till nästa vingård. Och sedan till nästa.

De olika vingårdarna erbjöd olika tilltugg, bondsoppa med kål, raclette, pizza eller friterade bläckfiskringar. På de flesta ställena måste man betala för det man åt, så vi åkte upp igen till stället med den supergoda (och gratis) pumpasoppan. Där var det nästan som att sitta på restaurang, vi satte oss ner och åt soppa och kastanjer och ost och alltid när vi druckit upp vår lilla slatt vin kom en kvinna och frågade om vi ville smaka på ett annat vin. Vilken service!


Chokofontän. Mmmm!
Så småningom hade till och med den törstigaste fått sig sitt lystmäte av viner och vi började gå till vingårdar mer baserat på vad de erbjöd annat än viner. Så hittade vi vingården med choklad och som sålde de sötaste smycken man kan tänkas sig, ringar i form av  cupcakes och tekoppar. Där hängde vi ett bra tag, ätandes chokofondue och klappandes en extra söt hund.



 Snart var det dags för oss att ta bussen tillbaka till tågstationen och åka tillbaka till Lausanne, där det på kvällen sedan skulle vara dags för Halloweenfest. Strax innan fick jag dock var med om något som jag väntat på under hela min tid i Schweiz: en joddelkör!

Slutet gott allting gott, till och med jag hittade tillslut två viner jag gillade - två efterrättsviner.