Vi var på väg mot den thailänska pagoden när mamma och jag plötsligt insåg att pappa inte var med oss. Han var vid ett tält, nämligen orienteringstältet, och medan mamma och jag fascinerades hur pappa som inte sagt annat än merci hela veckan plötsligt stod och talade glatt med en organisatör. Ett ögonblick senare gav han sin väska åt mannen fick en karta och börja springa. Mamma och jag tittade häpet på varandra och började sedan skratta.Några minuter senare möttes vi av en väldigt nöjd pappa som harmade sig lite över att han inte vunnit. Vi gick till båten och köpte biljetter och då båten alldeles nyss hade gått och nästa inte skulle gå förrän om en och en halv timme, fick vi och åt lunch på en väldigt trevlig och dyr turistfälla.
Så för oss fanns egentligen bara en sak kvar för oss att göra i Evian innan båten gick tillbaka: köpa mat. Många saker är mycket billigare i Frankrike, åtminstone känns det som så när de använder sig av euro så vi började raskt titta på alla varor och pappa shoppade loss sig på ostar. Många ostar. När ostarna var slut i butiken och pappas väska var full gick vi till ett kafé och drack en kopp kaffe i vänta på båten.
I Lausanne igen fick pappa föra sina ostar till hotellet varefter vi gick till ett sushiställe som låg precis bredvid. Vi åkte hem till mig, för Lassie hade lovat laga en pavlova-kaka för oss, en typisk australiensisk kaka tydligen. Hon kom med den aningen betryckt, att vispa äggvitor för hand är ganska tungt och kakan var väldigt platt. Men supergod. Så vi åt kaka och drack vin och te och jag packade min väska med saker som jag inte behövde, främst färdiglästa böcker och så och så var sista kvällen över.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar