Chilla på Chillon

Vem har inte i något skede önskat att man bodde i ett slott med vallgrav, torn och tinnar och gärna en alldeles fantastisk vy? Tror nog alla har funderat på det, men sedan om man inte är fem år längre börjat fundera på mer praktiska delar av det hela, som hur man städar det och hur man håller en någorlunda lämplig temperatur under hela året. Jag brukar i alla fall göra det, och efter att ha varit på Chateau de Chillon kan jag bara säga att jag är så glad att jag inte lever på 1200-talet, 1300-talet eller vilket annat århundrade som ni än skulle föreslå.

På fredagen for vi alltså till Chateau de Chillon som hittas precis utanför Montreux vid den tjockare ändan av Genevesjön, där det byggdes som ett fort för tullindrivning för personer som skulle från Rhônedalen vidare till Italien antagligen under 1000-talet, men med tillbyggning ända fram tills början av 1800-talet. Lord Byron skrev en dikt " fången på Chillon" om François de Bonivard, munck och politiker från Geneve som satt fängslad i slottet 1530-1536, då bernesarna erövrade slottet. Före det var slottet i savojernas ägo, och museet fokuserade på dessa två epoker.

Extremt ornamenterad kista.

 

Kolonnen som antas vara
den som Bonivard var
fastkedjad i under sex år.

Busig kille Byron, ristade in sitt namn

Jag, Bananen, Fifi och Julie tog oss alltså till Chillon med tåg varefter vi började gå den mycket långa men intressanta guidade rundturen. Jag måste nog säga att jag hade ganska liten koll på Västeuropas historia utanför Tyskland, England och Norden innan jag kom hit, men jag börjar så småningom vara en aning mer allmänbildad. Men det tär, framför allt om all historia skall erhållas genom att gå omkring i iskalla slott där man genom de delvis öppna fönstren kan se snön singla ner mot sjön. Tycker så extremt synd om Bonivard om det var lika kallt när han var fastkedjad i en pelare i källaren för sex år.