Efter att ha blivit alldeles nerkylda av att gå omkring på Chillon, där enda skillnaden mellan att vara utomhus eller inomhus var att det var snäppet ljusare utomhus och lite mindre snö inomhus, var vi alla glada att få hoppa på tåket, Julie för att åka tillbaka till Grenoble och vi andra till Montreux där vi träffade Pupsi som studerat färdigt för idag.
Montreux julmarknad var magisk! Snön föll ner i stora flingor, och medan man gick förbi alla små hytter som sålde än det ena och än det andra, allt från handblåsta julgranskulor i glas som gjordes på plats till ilsket glittriga iPhoneskal, med ett glas med varm vin chaud (som glögg men med mindre kryddor och starkare vinsmak), glömde man helt hur kall man var och hur man inte gillar fallande snö. Jag var bara i nuet och njöt att få vara i en sån magisk värld, där man kunde få stå bredvid Freddy Mercury och tillsammans njuta av julstämningen (det finns en staty av honom i Montreux, då Queen hade sin inspelningsstudio här, som även Deep Purple med flera lånat, sången smoke on the water lär faktiskt ha blivit till i Montreux, när bandet såg rök glida ut på Genevesjön under en brand)
När jag dessutom för första gången kände att jag faktiskt hade lärt mig något under de knappa tre månader som jag varit här, kändes det ännu bättre. Jag kunde själv på franska beskriva vilken pappersadventsstjärna jag ville ha, och fick till och med beröm för min franska av Pupsi (han är så söt och pupsi!), men den stora grejen var att jag kunde tala med en marmeladtillverkare om hans geléer och syltar och fundera vad som rödvinsgelén skulle passa till (kött, men framför allt till vilt). Jag insåg att även om jag inte på något sätt kan franska, så börjar jag åtminstone komma in i den kulturella franskan. Jag förstår sammanhang, och det tycker jag är viktigare än att kunna tala perfekt franska. Fransk grammatik kan jag lära mig var som helst, men den kulturella aspekten kan man bara lära sig på plats.
När vi sett hela marknaden for vi tillbaka till Lausanne. Planen hade varit att vi skulle äta frukost på det mest kända/bästa crêperiet i hela Lausanne, känt långt utanför kantonens gränser (åtminstone om man får tro TripAdvisor), men då det öppnade först till Lunch, tyckte vi att en eftermiddagscrêpe skulle passa bra i stället. Då vi klämt i oss en hel del provsmakningar i Montreux, som ost, sylt, kokoskakor och en massa annat sött, och då vi planerade att dricka varm kakao till efterrätt tog jag en salt crêpe med roquefort och valnötter, medan Fifi tog en päron och choko, Bananen ost, skinka och stekt ägg och Pupsi en specialitet med flamering och glass. Naminami! Som kuriositet kan jag berätta att de salta crêpsena var gjorda med bovetemjöl, som jag märkte vara i användning för första gången här då. Som efterrätt gick vi alltså till ett nästan intilliggande café och drack deras kända varma kakao, eller varma chokopudding som den kanske snarare borde heta. Den var urgod, och mätta och belåtna tog vi oss tillbaka till Pupsis för att långsamt göra oss i ordning för middagen på thairestaurang med några av hans kompisar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar