Juliver

Tiden rusar iväg, samtidigt som när jag står mitt i tiden ser hur den segar sig förbi. Snart har jag varit här i 3 månader och imorgon är det dags för mig att åka hem för julen. Kan knappt vänta på det, inte för att det är något fel med att vara här, men för att jag ser så mycket fram emot att få härja med Prylen och Maya the Bee, precis som när vi var mindre. Precis som då kommer vi baka pepparkakor och som alltid slutar det med att jag tappar nerverna och blir arg, oberoende om jag är 2, 12 eller 22, och kvällen innan julafton klär vi julgranen tillsammans medan mamma och pappa redan har gått och lagt sig och sedan försöker vi pynta resten av huset på ett så kreativt sätt som möjligt, helst med jultomtar vi gjort i dagis. Kort sagt älskar jag julen, knäckkokandet, inpaketering av julklappar som man är så nöjd med att man knappt kan vänta till julafton utan helst av allt skulle vilja ge julklappen genast så man får se hur rätt man träffade.

I år kommer julen vara extra efterlängtad i och med att jag får se alla efter en så lång tid. Mycket har hänt sedan jag for, samtidigt som det mesta kommer vara det samma. På julafton kommer vi som vanligt att fira jul hos fammo och som vanligt kommer alla äta mig fullproppad på förrättsbordet, Kuzin Vitamin kommer att smaka på lutfisken för att han inte kommer ihåg om han gillar den eller inte (han gör det aldrig) och Iddeli kommer hålla ett brandtal för hur god den köpta morotslådan är. Att jag lyckas äta mig fullproppad är också en liten bedrift eftersom min bästis på alla släktträffar, lilla Nutta kommer ha ätit färdigt på fem minuter och sedan vill leka med mig och lilla Pillerill.

När jag kommer hem, kommer jag att ha ett fullt sjå med att hinna med allt som vi normalt gör på flera veckor. Allt måste fixas, julkrubban och nativitetssetet, jultomten i gips som jag gjorde när jag var 4 (och vars hudfärg luktade superäckligt) skall upp i köket bredvid telefonen. Alla de fulaste tomtarna skall upp på TV:n för här ska alla få vara med. Och så måst jag köpa julklapparna som jag inte redan köpt (borde kanske ha köpt via nätet med postning till Grani - ingen övervikt här inte).(Jag älskar så julen, tiden när man får shoppa glatt utan förbehåll för man ger bort, i alla fall det mesta).

Jag ser nästan till och med fram emot att få städa mitt rum, jag fick så bråttom när jag for, först i september när jag just och just nästan fått färdigt mitt nya rum, och sen i november när jag skulle packa min väska på 30min. Mitt rum är så fullt med saker. Efter att ha levt tre månader med så gott som ingenting känns det väldigt konstigt att se ett rum så o-zenaktigt. Inte för att jag vet vad jag skall göra åt det, inte vill jag slänga min stensamling, eller alla andra viktiga saker som jag har kvar av en orsak. Har ju dessutom på gång en ny samling - en samling av alla fina glasbitar som jag hittat på stranden av Genévesjön.