Yverdon, c'est Grand(son)

På lördagen begav jag mig glad i hågen iväg till Yverdon-les-Bains, en liten badort som redan romarna förstått att använda sig av då de skulle ta sig från Genevesjön upp norrut (det berodde delvis också på att stora delar av området runtomkring staden var våtmarker och omöjliga att ta sig över med häst och vagn – vilket Yverdonborna såklart utnyttjade till fullo). Resan dit gick snabbt med intercity tåg utan stopp emellan och på 40 minuter var jag där.

I Yverdon var det fullt hålligång. Lördagsmarkanden var i full gång i gamla stan och på torget i Centrum verkade något jippo vara på väg att börja. Jag hade kollat att det skulle vara nåt slags evenemang för barn, men när jag kom till Yverdon insåg jag att det nog inte enbart var för barn. Runt omkring i staden gick stora orkestrar med outfits som skulle få Humpsvakar att blekna. Jag passade på att köpa en väska där innerfacket kan bli en skild väska, som kan ersätta den festväska jag har haft här som håller på att andas sina sista andetag. Helt förståeligt, då jag använt den en hel del, och inte bara till festande (så hårt festar jag ändå inte).

Titta noggrant! Är det inte
Gandalf på bilden?

När jag sett tillräckligt av staden gick jag in till Maison d'Ailleurs - Huset Annanstans. Man skulle kunna tro att det har något med Peter Pan och göra men det har det inte. Iställlet har det en permanent utställning över Jules Verne alla böcker och med information om hur han gjorde när han skrev dem. Där fanns även andra utsällningar om till exempel Scifi och rymden och en fotoutställning om en konstnär som med datorn gör coola fantasy och scifibilder.

Allt skulle säkert ha varit hur intressant som helst, men jag hade svårt att koncentrera mig då jag hela tiden hörde stoj och musik från gatorna utanför. För att ändå följa det program jag gjort åt mig gick jag dock vidare till nästa punkt, slottet som låg på andra sidan gatan. Där fick jag berättat för mig hela regionens historia över närmare 6000 år, alltihopa via en iPod som hade audioguidningen på engelska, franska och tyska (börjar bli rätt vanligt). I ena tornet fanns överraskande nog en så gott som oskadad mumie med stora delar av sina dödsaker med sig. Rätt coolt.

I slottet hade på 1800-talet grundats en "modern" skola där man reformerat hela skolsystemet och delar av museet var tillägnat detta. Jag hade aldrig hört talas om grundaren eller om hans metoder, så jag lät det mesta gå mig förbi. Hyggligt av killen var ju nog dock att mindre bemedlade barn fick också gå i skolan, och att resten av eleverna betalade för deras skolgång (75% rika, 25% fattiga).

Titta noggrant på möblerna; de är före sin tid. Förritidens IKEA-skåp i traditionell stil. Genom att använda samma grunddelar och sedan kombinera ihop dem på olika sätt och sedan sätta till unika detaljer fick man lätt ihop en industri där varje produkt var unik, men lätt att tillverka. Tittar man noggrant ser man de gemensamma elementen.

Efter detta lyckades jag med dagens bravurnummer: hitta bussen som skulle ta mig från Yverdon till Grandson. Jag hade kollat upp avgången tidigare, men att sedan hitta rätt buss var lite knepigare än väntat. Jag hann dock just precis med bussen och 10 minuter senare var jag i det soliga Grandson, där ett stort slag mellan förbundet (Schweiz) och burgunderna, som jag läst om i en av de guideböcker jag läst innan jag for.

Jag gick raskt till det stora pampiga slottet i Grandson, betalade inträdet och började rundturen. Och blev grymt besviken. I handen hade jag fått en tredjedels A4 med 24 punkter, med typ en mening var. Detta var den guidade rundturen. En av punkterna var Hall, det vill säga en tom tambur/hall, utan något över huvud taget att titta på. Inte fanns det heller mycket information i rummen om vad vi tittade på. Desto fler skyltar fanns det istället på att det var fritt fram att hyra slottet som festlokal till exempel för bröllop.

Den enda någotsånär intresanta delen var förutom två brunmålade värmebatterier från 1890-talet, var en ganska cool samling gamla bilar från en ca 1893-1935 däribland Greta Garbos Rolls Royce, och en guldhatt. Å andra sidan var utsikten från slottet fantastisk med utsikt dels över Neuchâtelsjön och över staden.

Jag tog bussen tillbaka och när jag kom till Yverdon hade festivalen definitivt ändrat karaktär. Nöjesfältet som varit under uppbyggnad när jag kom dit hade öppnat och ett stort tält hade rest där orkestrarna kunde spela sin guggenmusik - vilket jag då fick reda på att var vad de spelade. Har fortfarande ingen aning om vad för slags festival jag deltog i, men så småningom har jag lärt mig här att schweizarna älskar festivaler och att ganska lite krävs för att de ska vilja ordna en festival om det.

Passade på och tog mig en tur i några apparater innan jag satt mig på tåget tillbaka. Rekommenderar inte att åka i en maskin som snurrar upp och ner om man just har ätit något. Inte en bra kombination. Men ganska kul i alla fall...